När vår son föddes 2016 så fattade jag rätt fort att något inte stod rätt till. Sonen klöktes nästan varje gång han fick in bröstvårtan i munnen. Var han för ivrig och tog bröstet för fort så kaskadkräktes han rakt ut i en stråle.
Det gick inte att introducera napp för han fick klökningar direkt. Och det gjorde så ont att amma. I flera månader höll smärtan i sig, och det gick inte få honom att ta större tag om bröstet för varje gång jag försökte med det kräktes sonen. Så han fick amma på med sitt lilla tag. Och det gjorde så ont. BVC hade inga bra råd.
Jag frågade om tungbandet och det hade de inte koll på, men tyckte att allt såg bra ut. Jag googlade och läste om kort tungband, många av symptomen stämde in på oss. Men jag orkade inte kämpa mig till en tid för att kolla det. Tills det var dags för matintroduktionen. För då visade det sig att han inte kunde äta något med bitar eller konsistens, bara helt slät puré. Allt annat satte han i halsen eller kräktes av.
Jag tjatade till mig ett klipp av tungbandet hos ÖNH när han var 11 månader. Läkaren trodde inte det skulle hjälpa men klippte tungbandet ”för att vara snäll” och höll med om att det var lite stramt. Men han menade på att tungan inte var viktig för munmotoriken vid matintroduktion. Så fel han hade! Det är jätteviktig ju! Sonen kunde börja äta bitar och mat med konsistens i nästan direkt efter klippet.
Ingen från ÖNH hörde av sig för en uppföljning efter klippet vilket jag tycker är synd, hade gärna velat kunna förmedla till dem att det blev bättre och gjorde skillnad för oss.
Leave a Reply